Få koll på ölen med Ölkollen – Ale i belgisk stil.

All ale jäser varmt och den belgiska stilen förknippas ofta med kloster och munkar. Ale i belgisk stil är ofta lite sötare och har lite högre alkoholhalt än annan ale. Smakerna som kommer från jäsningen spelar också en större roll i belgisk öl. Trappistöl är inte en egen stil utan ett begrepp och märkning som är förbehållet vissa kloster, där sex stycken ligger i Belgien.

Klosteröl och trappistöl är två andra begrepp som vi förknippar med belgisk öl. Det är dock inga stilar. Klosteröl är en ganska slarvig benämning då ölet inte behöver bryggas av ett kloster utan kan likaväl bryggas av ett kommersiellt bryggeri, men som kanske använder namnet på en gammal klosterruin för sin klosteröl. Trappistöl är delvis unikt för Belgien, som har sex av världens tolv ölproducerande trappistkloster.

Trippel.

Trippel är fylligt och beskt utan sötma.

Istället för mörkt kandisocker, som i stilen dubbel, används ofta ljust kandisocker tillsammans med ljus pilsnermalt. Alkoholhalten är hög, ofta över 8 % och ända upp till 10 i vissa fall. Trippeln är fyllig i smaken, men trots sin alkoholhalt, ändå frisk på grund av att det inte finns någon sötma. Beskan är måttlig till tydlig då humle används i generösare mängder än i många andra belgiska stilar.
Precis som ölstilen dubbel härstammar trippeln från 1700-talet och sättet att separera olika vörtsilningar vid bryggningen. De bryggerier som separerade vörten tre gånger kallade ölet, som bryggdes på den sötaste vörten, för trippel. Historien säger att den låga läskunnigheten gjorde att man märkte upp fat med kryss där ett x fick markera det svagaste ölet medan två och tre x betydde dubbel respektive trippel i styrka. Från början var ölet säkert mörk som de flesta annan öl var under 1700- och 1800-talet. Dagens ljusa variant såg sin början tidigt 1900-tal och kom senare att benämnas som trippel i mer kommersiella sammanhang och synas på flasketiketterna.

Saison.

Saison är ursprungligen ett belgiskt bondgårdsöl.

Saison har sitt ursprung från vallonska landsbygden på gränsen mot Frankrike. Saison är franska och betyder säsong och redan på 1600-talet bryggdes ett öl under vinter och vår som påminner om vår moderna tids saison.
Ölet var tänkt att den skulle hålla över sommaren och fungera som en uppfräschande dryck för de säsongsarbetare (les saisonniers) som var ute på fälten och jobbade med skörden. En saison kunde mycket väl innehålla andra grödor än spannmål och kryddas med det man hade till hands. En viss syrlighet från mjölksyrebakterier samt även en stallig ton från vildjäststammar, exempelvis brettanomyces, var nog också vanligt förekommande.
I dag är en klassisk saison kanske den ale som skiljer sig mest från övrig belgisk ale. Färgen är ofta ljus men kan dra mot mörkare brun. Det som dock sätter sin största prägel på ölet, och som särskiljer det mest mot övrig belgisk ale, är den aromatiska jästen och jäsningstemperaturen, som kan ligga uppemot 35 grader. Den saisonjäst man använder producerar kryddiga, peppriga aromer och till skillnad från annan belgisk ale ligger fruktigheten mer åt det citrusaktiga, torra hållet än söt och mogen frukt.
Saison har fått en renässans främst bland mikrobryggarna och precis som den historiska variationen ser experimentlustan inga gränser – mikrobryggare laborerar med kryddor, frukt och bär och olika jäststammar.

Dubbel.

Dubbel med anor från 1700-talet.

Belgisk bryggartradition är starkt influerad av den brittiska och benämningen dubbel kommer från den brittiska vanan att separera de olika silningarna av vörten i olika styrkor. Dubbel, kallades från 1700-talet och framåt, den öl som bryggdes på vörten som var avrunnen först och således sötare (innehöll mer socker) än den senare avsilningen. Av den svagare vörten bryggde man ett öl som fick heta enkel.
Även i dag bryggs enkel, eller som den ibland kallas på klostren – patersbier, men det är sällan detta öl kommer utanför klostrens väggar och till allmänheten, utan är ett måltidsöl för munkarna.
Den mörka färgen på dubbel kommer oftast inte från mörk malt utan mestadels från mörkt kandisocker. Ölet får därför aromer av karamelliserat socker, sirap och kola snarare än kaffe, choklad och rostade, brända toner. Dubbel är måttligt humlad och väl utjäst och har ingen sötma i smaken.

Belgisk mörk ale.

Belgisk mörk ale är fyllig och ibland söt.

Här samlar vi all mörk ale i belgisk stil som inte passar in på de övriga specifika belgiska stilarna. Belgisk mörk ale är ofta fyllig med en viss sötma och har inslag av torkad frukt, choklad, farinsocker och gräddkola – men kan även ha fruktiga inslag av pomerans, aprikos och persika. Beskan är oftast måttlig och balanseras av sötma. Ölets karaktär kommer huvudsakligen från jästen och malten. Färgen är gyllenbrun till mörkare brun.
I Belgien finns det lika många ölstilar som ölmärken sägs det. I belgisk ale får ofta jästen ta en stor plats i ölets smakprofil. Man jäser ofta sin ale vid högre temperatur än i andra länder och de jäststammar man använder sig av ger mer fruktiga smaker än exempelvis engelsk ale. Belgiska bryggerier tvekar heller inte att använda kryddor i ölet: pomeransskal, koriander, ingefära, kanel, kardemumma eller varför inte kandisocker? Alkoholhalten i belgisk mörk ale är sällan under 6 %.

Bière de garde.

Bière de garde bryggdes förr på vinterhalvåret.

Bière de garde är den franska motsvarigheten till Belgiens bondgårdsöl – saison. Bière de garde betyder öl att spara och har fått sitt namn av att det bryggdes under vinterhalvåret för att sparas till sommaren, främst i norra Frankrike. Likheterna med saison är flera: En fruktig doft som drar åt aprikos och persika och ibland även ett stalligt inslag. Skillnaden ligger i att bière de garde ofta är mer maltbetonad, saknar syrlighet och inte har samma humlearom och beska som saison.
Bière de garde jäser ofta vid sval temperatur och kan ibland vara kalljäst med lagerjäst, vilket gör att ölet inte blir så jästaromatiskt som saison – utan får en renare smak. Alkoholhalten kunde historiskt variera kraftigt men ligger idag runt 7-8 %, men det förekommer exempel på närmare 10 %. En viss sötma med maltig smak av ljust bröd är vanligt för stilen.
Precis som för belgisk ale märks ofta bière de garde upp med vilken färg ölet har: blonde (halmgul), ambrée (bärnsten) och brune (brun). I dag bryggs bière de garde året om. Många bryggerier är noga med att ölet ska lagras innan konsumtion och man låter det mogna på champagneflaskor med grimma och kork.

Belgisk ljus ale.

Belgisk ljus ale har tydlig smak av jäsningen.

Här samlar vi all ljus ale i belgisk stil, vilka benämns som blonde, och som inte passar in på någon av de övriga belgiska ölstilarna.
I Belgien finns det lika många ölstilar som ölmärken sägs det. Har de verkligen ingenting gemensamt? Visst har de det. I belgisk ale får ofta jästen ta en stor plats i ölets doft och smak. Jäsningen sker ofta i högre temperatur än i andra länder och de jäststammar man använder sig av ger mer fruktiga smaker än exempelvis engelsk ale. Belgiska bryggerier tvekar heller inte att inkludera kryddor i ölet: pomeransskal, koriander, ingefära, kanel, kardemumma och kandissocker, exempelvis. Alkoholhalten är sällan under 6 %.
Belgisk ljus ale är ofta kryddiga med inslag av aprikos, pomerans och honung. En viss sötma är vanlig och beskan är ofta måttlig. Humlearomen är sällan framträdande utan det är malten och framförallt jästen som sätter störst avtryck i doft och smak.

Abt och kvadrupel.

Abt och kvadrupel är alkoholstarka med sötma.

Abt och kvadrupel är de belgiska klosterölens starkaste öl och ibland sett som bryggeriernas flaggskepp. Dessa kan även gå under namn som grand réserve eller grand cru. Benämningen kvadrupel kom till som en vidareutveckling på de gamla begreppen dubbel och trippel och skulle således symbolisera en stigande ökning i alkoholhalt, men även i smakrikedom.
Abt är oftast mörkbrun i färgen och har en stor fruktig smak som kompletteras med inslag av choklad, torkad frukt och mörka maltaromer. Kvadrupel är ofta ljusare brun i färgen, vinös (viss syrlighet och eldighet) och med fruktiga aromer. Ölet är blygsamt humlat och har ofta en betydande restsötma som förstärker den fylliga kroppen. Alkoholhalten understiger sällan 10 %.

Skrivet av Michael Karlberg 10 juni, 2019

Har du fyllt 25?

Olkollen.se innehåller information om alkoholhaltiga drycker och riktar sig till dig som är över 25 år. Stämmer det på dig?

Ja, släpp in mig på sidan

Nej, ta mig till Google istället

X

Få bättre ölkoll och anmäl dig till vårt nyhetsbrev!